Har nyligen sett denna film! Alltså den amerikanska versionen. Det var en spännande upplevelse. De använder ju samma miljöer som den svenska men istället pratar de flesta någon konstig svengelska. 
Man kan se Lisbeth sitta på Max, Mikael kliva av ett SJ-tåg och så vidare. Det är ju vanligt men det är ju det här med att blanda svenskan och amerikanskan. Lisbeth Salander har till exempel ett helt samtal med en kvinna på engelska för att sedan avsluta konversationen med ett "tack".

Tisdag, klockan 06.45, tågstationen Täby Kyrkby.

Hej och hå! 
Här har det varit väldigt tyst ett tag, och inte är det för att jag haft för mycket för mig. Det är alldeles nyligen som jag faktiskt har fått något riktigt att göra i veckodagarna. Jag har fått ett riktigt jobb, tjihoo! 
Jag ska väl då också få för mig att skriva något här, det är ju (som jag sagt x antal gånger) nästan endast för en själv jag skriver. 
I helgen har det firats, Gustav fyllde nämligen åtta år. Då är det ju fest! Han hade valt meny dagen till ära, och det blev hemlagade köttbullar samt potatismos. Grymt kalas!

Vad händer i mitt liv? Ingenting.

Bloggen hamnade lite i kläm när jag vill hänga med så mycket folk som helst förra veckan, så ska väl försöka komma tillbaka lite i det. 
Sedan jag vart hemma har jag umgåtts och kramat massor med mina syskonbarn, hunnit träffat nästan alla mina vänner och haft det jäkligt skönt helt enkelt. Just nu är jag i ett ångeststadie där jag inte har ett jobb och inte har någon som helst aning hur jag ska kunna köpa julklappar. Känns inte bra alls, men jag tror jag är på väg framåt ändå.

Det är najs!